Hej vad tiden går!

Fast den här gången har det inte hunnit hända så mycket. Det har varit ganska lugnt. Skönt!

I träningsklassen har jag börjat öva mej på att lyfta saker från golvet. Det är en konst ska ni tro! Det är inte så bara... Man ska ju inte börja tugga på det man lyfter, även om det hur skulle klia i tänderna... Inte ska sakerna helst bli så "dregliga" heller... Och det räcker inte med att plocka upp saker från golvet, man ska ju sätta dem sen någonstans oxå, man får inte ta dem med sej dit man går. Inte lätt...

För övrigt har solen börjat värma på dagarna och snön smälta! Det börjar bli vår!

Sätter med ännu en bild av mej och Nina! Visst är vi fina tillsammans =)

Under de första metrarna som Axxellare frågade jag mig hurudan bloggare det skulle bli av mig. Svaret är väl; inte särskilt aktiv. Folk har uppfattat mina inlägg för långa. Kort kan jag väl förklara mig att då jag skriver blogg gör jag det mest för att få egna tankar på något sätt synliga för mig själv. Det är en reflektion, en tanke som seglar i framtiden och historian via något tema som jag genom att skriva av mig kommer att kunna sluta tänka på sedan. Jag lärde mig i veckan att en regelrätt reflektion dessutom har en kulturell/social och samtidig en individuell/materiell dimension. Så istället för att likt facebook skriva en halv mening med en smiley på slutet blir blogginläggen mera likt en uppsatts. Nu kommer uppsatsen att handla om det i nyheterna aktuella mjölkgrälet.

De flesta slutade redan läsa. Men jag närmar mig temat i rubriken, dvs mjölkkaoset i S gruppens butiker i huvudstadsregionen. Hur kom det sig att det blivit så här? Det är frågan om att Arla köpt Ingman och en del av Ingman mjölken är från Sverige. Dessutom blev denna gång ArlaIngmans mjölk billigare i butikshyllan. Det är förståeligt att butiker offentligt upphandlar sina varor tex en gång per år. Detta har lett till mycket förtret bland mjölkbönder. Det finns hatgrupper för S gruppen på Agronet och facebook osv. Statsministerm hade i en S market meddelat att han slutar handla i den butiken. För den som inte är insatt tänkte jag här förklara vad problemet egentligen är, för det är inte en liten sak.

Valio är ett andelslag, dvs mjölkbönderna äger Valio och ingen annan kan i praktiken äga företaget. Valio har knappa 10000 mjölkgårdar som ägare. Dessa mjölkgårdar kan också vara ägare av S gruppen som också är ett handelslag. Kampanjen lyder ju "asiakasomistaja" eller ägarekunden. Till S gruppen hör Hankkjija Maatalous som säljer produkter i kedjan Agrimarket. I lantbruksaffären köper mjölkbonden tex foder till sina kor (Hankkija äger Finska Foder) eller maskiner. Centerpartiet har en jordbruksanknytning så ur den synvinkeln förstår jag statsministerns uttalanden. Nu harmar det mjölkbönder att deras mjölk inte säljs i Helsingfors S butiker och detta är fullt förståeligt. Det finns kanske inte så mycket konsumenter i Helsingfors som har anknytning till en mjölkgård och S gruppen har uttalat sig att de vill ha billigare varor i butiken för det är det som folk köper. Uppenbara problem uppstår tex då en Valio ägande mjölkleverantör går som ägare till en S butik och inte kan köpa sin Valio mjölk utan tex Ingmans mjölk. Arla är ett andelslag som ägs av knappa 9000 danska och svenska mjölkbönder. Arla har köpt Ingman i Finland och klart är att de som ägare vill se Arlaprodukter i den finska mjölkdisken.

Men detta som jag beskrivit så här långt är egentligen inte problemet.

Faktum är att en fabriksarbetare i Polen knappast har mycket högre lön än en socialbidraget i Nordiska länder är. Vi vet att jordbruket i Polen belastar Östersjön och min gissning är att bönderna inte får kompensation i produkternas pris för att odla hållbarare. Landet säljer billig ost till Danmark. Ost är en härlig exportprodukt eftersom den inte likt färskvara genast blir gammal men framförallt eftersom 1kg ost exporterat för med sig 10liter mjölk från ett land. Så mjölken fraktas som billig ost till Danmark.

Danmark är ett jordbruksintensivt land. Danskarna är föregångare inte minst i mjölkproduktion. Mjölkbönderna är krisdrabbade eftersom priset i ett läge av överflöd är dåligt (minns bilderna i granlandet Tyskland före julen 2009 då bönderna körde mjölk med gödselspridare på åkern). Det har gått så långt att bankerna i Danmark befarar att böndernas jordar inte är värda så mycket som egendomen är pantsatt för och detta lett till att bönder med lån har en ränta nära 0% och amorteringsfritt bara dom inte går i konkurs. Det mjölkbondeägda Arla i Danmark förstår jag att de inte kan annat än göra billig ost och köra den till Sverige.

I Sverige är konsumenten likadan som i Finland, det skall vara billigt. Vad gör då Arla i Sverige när den billiga osten strömmar in? Jo de går igenom sina möjligheter att via bolaget ArlaIngman de äger få bort en del mjölk till Finland. Innovationen och det som nog ingen för 10 år sedan trodde att skulle hända är att mjölken kommer färsk och går i processen först i finska mejerier. Detta är fiffigt, modigt och fräscht. Mjölkböndera i Sverige tycker inte om att mjölken under transporten blir billigare men kanske det går troligen att förklara med svag krona eller något annat.

Den finska mjölkdisken har ändrats ganska mycket under den tiden (ca 15år) jag handlat i butiken aktivt. Grädden har fått olika kompanjoner som fungerar på samma sätt men inte är grädde. De laktosfria produkternas andel har ökat och yoghurtshyllan har blivit minst sagt internationell. Puddingar och olika små burkar det ena eller det andra har gjort att det är svårt att hitta gräddfil för en enkel dippsås. Smaksatt crème fraiche, färdig kakao, fil som sänker blodtrycket. En djungel. De inhemska leverantörernas (tex Valio) problem är att det inte endast blir svår konkurrens i billiga bulkostar utan att utländska jättefirmor som Danone tar stora andelar av den yoghurtshyllan där burkarna kostar trefaldigt mera än vad vanlig yoghurt kostar. Actimel är synligare än våra finska Gefilus, Rela eller A+ produkter. I ett läge där mjölken inte går åt i butiken måste den färska mjölken göras till antingen ost, smör eller mjölkpulver. Vem kan man exportera ost som kostar 7e kg då konsumenterna i Norden vill ha ost som kostar 3e kg? Smörets fetter är kanske inte i stora mängder bra med tanke på våra folksjukdomar. Jag är lite rädd att smör inte löser problemet. Finsk smetana är något grannlandet Ryssland uppskattar. Men inte ens ryssarna äter så mycket smetana att den exporten skulle motsvara den mängd färskmjölk som sätts i rörningen i nordliga Europa.

Mjölkpulvret säljs på världsmarknaden. Har Kina råd att köpa hederligt mjölkpulver då vi i tidningar läst om melaninskandal efter den andra sätta mejerichefer i fängelset? Överskotts mjölkpulvret (det inte kalvarna dricker upp) från Finland tävlar med pulver från tex Nya Zeeland. De funktionella livsmedlen där kanske Gefilus licenser är det starkaste kortet att exportera är tyvärr sådana att färskmjölkens andel i det som konkret förs bort från landet är minimal.

Det är alltså frågan om en mjölkrörelse som stannar upp i Finland som konsumentpriskrig. Inte heller denna sak förklarar frustrationen på riktigt. Det som är en törn i hjärtat på den finska marknaden är troligen det att Valio med en dominerande marknadsposition måste sälja mjölk till sina konkurrenter tex ArlaIngman och Satamaito. Detta är den ultimata stötestenen, gårdspriset naggas i kanten av att konsumentpriset sjunker och sänkningen sker bla av att färskmjölken skeppas från grannlandet Sverige. Just nu är det så, kan hända masterplan och den ultimata visionen är en annan. Troligen skulle nog en sur Valio mjölkbonde hellre sälja mjölken till det konkurerande mejeriet än torka mjölken till pulver.

På detta kan då sist och slutligen K kedjan, Foder Raisio eller A-rehu vinna men inte varken Valio eller ArlaIngman. Inte ens konsumenten kan vinna, en plötslig prissänkning kommer ofta tillbaka som en plötslig prisökning.
Under skrivande stund blev det så att HOK inte bytte mjölkleverantör, orsaken sades vara att konsumenterna ville köpa Valios mjölk de är vana vid. Kanske min blogg blev lite urvattnad?

Blogginlägget hade alltså ett tema(mjök), ett tidsperspektiv som seglar av och an och en kulturell eller global synvinkel samt ett individuellt "..och detta får mig att känna.." plan. Nu kan jag lämna detta och fundera vidare. Brusaby levererar sin mjölk till Valio ca 500000liter/år och handlar både på Agrimarket och Kesko samt en rad andra leverantörer.

Och igen har jag varit med om något nytt - jag har fått fira sportlov! Det betyder att jag inte hade någon skolning under den veckan, fast helt utan träning blev jag inte... Nina tränade med mej i alla fall. Fast det är helt coolt!

Det blev Östra Nyland igen heeela veckan. Då fick jag igen träffa en ny vän, Lilli. Hon var liten som Oona men mycket yngre.

För övrigt har veckan varit ganska så skön. Jag har mest sovit, lekt och varit ute. Fast ush vad kallt det var i början av veckan, så då kunde man inte vara ute så länge. Men på lördagen (27.2) var det mycket varmare och vi åkade pulka hela kvällen + att jag hoppade omkring i den djupa snön. Och då vi hade som mest roligt, då gick vi IN! Det var det fräckaste. Då satte jag mej vid ytterdörren och ville absolut ut igen!

Sen har det oxå hänt något konstigt i min mun. Tänder faller av men det tyx inte göra så mycket eftersom det kommer nya i stället. Nina säger att jag snart inte har några baby-tänder kvar längre, så det måste ju betyda att jag är i bästa tonåren nu då =)

På måndag den här veckan (v. 9) börjar skolan igen och träningarna fortsätter som normalt. Skönt med lov men roligt att vara tillbaka i vardagen oxå!

Heppu

Hej igen!

Full fart har det varit som vanligt. Den härliga snön håller i sej! Fast jag har varit lite sjuk. Det är besvärligt då det kittlar i nosen och man nyser alltid lite nu som då =(


Men jag har ändå hunnit vara med om en hel del! Mina vyer här i Kimito har vidgats. Nu har jag varit o gå in till centrum! Det är inte illa det!

På veckoslutet firade min skötare Nina sin födelsedag i Borgå. Där var vi massor ute och jag fick igen nya bekanta, Murkku, Lissu och Rontti! Rontti hade en alldeles härlig jacka så jag bara måste bita mej fast i den alltid då jag hade en chans =) Sen försökte Nina ha med mej i något de kallade för pulkka-backe, men det var nog inte riktigt min grej. Jag försökte springa i vägen för Nina då hon åkte med någon konstig liukuri i backen för jag tyckte hon åkade så hårt, men det var inte så lyckat... Men sen gick vi till Ninas farbror och där fick jag leka tafatt med hunden Raid. Åååååh jag var så sluuut då jag äntligen fick sova så jag sov lääääängeeee...

Här i Brusaby i träningsklassen har jag har jag fått lära mej att stänga dörrar. Jag knuffar fast dem med nosen. Titta bara på bilden! Där finns en blå prick på dörren och på den ska jag sätta nosen och knuffa. Då får jag godis och beröm!


Och så har jag ju blivit så stor! Redan 5 månader! Snart blir jag ett halvt år, riktigt stora gossen! Nina fick köpa åt mej ett nytt halsband då jag har vuxit så snabbt. Dessutom får jag lite mera mat nu, för nu börjar de tycka att jag är för klen! Det trodde ni väl inte då ni såg foton på mej som liten, eller hur?!? Men mera mat, det tackar man ju inte nej till!!

Men nu ska jag rusa iväg igen! Ha det gott gott folk!

.. - Nykyään, kun tupakka-askeissa on kaikenlaisia varoituksia, tulisi myös olutpulloihin lisätä seuraavat varoitustarrat:

Det är ju så. Alla dör någon gång. Djur lever ett kortare liv än människor och under våra liv kommer vi att drabbas av döden många gånger.

Det är extremt viktigt att kunna hantera sorg. Man lär sig det mesta hemifrån och från omvärlden. Vi kommer alla från olika familjer och har lärt oss olika överlevnadssätt.

I min familj pratar vi myket om känslor och tankar. Jag har lärt mig att det är viktigt att kunna uttrycka sina känslor, att kunna prata om hur det känns och ventilera sig. Ofta. Mycket. För ingenting får bli kvar och trycka; då blir det knutar som senare visar sig på tråkiga sätt. Jag är en känslig människa, som reagerar stark på allt runtomkring mig.

Låt mig komma till poängen. Jag går ju som sagt på hästlinjen. Alla hästar dör någon gång, och bara under min tid i Brusaby har säkert 10 hästar farit av olika orsaker. Ibland har man förstått, ibland har man inte förstått varför. Jag har åtskilliga gånger tänkt "varför fick den inte en andra chans?"

Nu åkte en av våra trevligaste hästar (i alla fall enligt min åsikt) till de evigt gröna ängarna. Förra gången åkte det 4 st hästar samtidigt och det pratades mycket om att man måste förbereda eleverna så att det kan hantera situationen, visa sina känslor och sörja för att sedan gå vidare och acceptera det. Det här hände förra hösten.

Tydligen glöms alla ändringar som man pratar om bort, eftersom t.ex. jag fick veta 10 minuter före hästen åkte att den ska åka. Jag är otroligt besviken. Skolan har lärt mig att gömma mina känslor och i princip tänka "Jaha, nu for den", istället för att ens ha en liten chans att förbereda sig på vad komma skall och hinna tänka igenom det lite.
Vår lärare på travsidan har för länge sen visat att man inte sörjer hästar särskilt mycket. Vilket blev en liten chock i början, men nu har jag vant mig.

Den största frågan är ju alltid "varför?" I Célines fall var det väl åldern, hon va "näst på listan", men hallå, är det så svårt att samlas en dag före och prata lite om saken? Jag skulle ha känt mig mycket bättre den dagen om jag hade vetat. Nu blev det en knut till, en tom box till, en känsla som måste kvävas. Tänkte bara på hur gamla våra ettor är. 16 år, om de inte har fyllt 17 ännu. Tänk om någon är en känsligare individ? De flesta verkar ha tagit det bra, men frågan är om det är rätt att lära sig att "Jaha, nu for den"? Ska det vara så att vi tar farväl av våra kära arbetskamrater så. För det är helt omöjligt att inte binda sig med hästarna, man jobbar ju med dem varje dag!? Jag vet ju att hästen inte lider, för döden är en naturlig del av livet för den, men för oss är den så främmande. Vi behöver verktyg för att kunna hantera sorg. De verktygen ska man hitta som ung. Varför är det så svårt att förebreda sådana här saker lite mer?

Tack Céline, hoppas du har det bra nu <3

Hur många olika sorters djur finns det egentligen? Och hur stora och hur små?

Nu har jag råkat ut för något så hemskt som kossor och hästar! Stora och skrämmande var de. Jag försökte springa undan, men sen tog nyfikenheten över men också osäkerheten, men jag försökte se tuff ut (den där yttre skölden ni vet...) och skällde och skällde på dem... Men vet ni vad?! De bara ignorerade mej! Helt otroligt! För jag måste ju ha sett jätte skrämmande ut!

Förra veckoslutet fick jag åka till Liljendal igen. Det gick lite dåligt bara i bussen, jag mådde så illa så jag spydde... Men väl framme var jag lättad och glad och sprang omkring och hoppade. Jag fick också åka till Lappträsk och hälsa på Fille. Det är så roligt med kompisar lite här och lite där!

Men snö är nog det bästa med vintern! Ju djupare snö desto bättre. En av mina favoritlekar är då Nina kastar upp snöklimpar och jag fångar dem med munnen!! Nu har Nina dessutom valt ut åt mej en egen "vinterjacka" så nu kan jag vara ute ÄNNU längre! Härligt!

Så, nu ska jag ut o springa igen. Man måste ta ut glädjen av snön så länge den ännu finns!Skriver igen då jag hinner!

Hej på er!

Roligt med kompisar! Förra veckan bodde Eddie och Eetu med oss på internatet. Eddie och Eetu är oxå blivande assistenthundar. De är äldre och större än jag men vi kom ganska bra överens i alla fall. Det blev ingen resa till Östra nyland förra veckoslutet eftersom min skötare Nina var dejour här i Brusaby. Det är minsann många djur som ska skötas här! Men veckoslutet gick snabbt eftersom jag hade kompisar. Vi var ute och lekte i snön. Jag och Eddie lekte med snöklimpar och jagade varandra turvis. Hmm... Jag tror jag vet nu hur det kändes för Oona att vara mindre och leka... Det är ju nog roligt, men är man mindre så har det ju vissa nackdelar förstås...
I träningsklassen har jag fått lära mej att med nosen röra en röd boll som är fast i en pinne. De säger att jag behöver lära mej det först för att småningom vidare kunna lära mej att trycka på olika knappar t.ex. en avbrytare.

Och så har blivit så stor att jag inte ska sova med Nina längre i sängen =( Nina tror att det kan bli lite trångt i sängen då jag växer hela tiden, så nu har jag fått lära mej att sova på golvet eller i buren. Tja, det går väl oxå an, bara jag vänjer mej...

Men, nu måste jag rusa igen.
Vi skrivs!

Heppu

Hej och halloj!

Hohhoh, nu har man då varit med om jul och nyår och allt möjligt! Julen var helt kul! Fast mänskorna är nog inte riktigt kloka, släpar in skogen till jul, eller åtminstone en gran... Jag trodde ju att man skulle bita o dra i grenarna, men så skulle man alltså tydligen inte göra... Men det var ju lyx att ha vatten att dricka under granen i en julgransfot! Men det var lite besvärligt att dricka därifrån, så ibland tänkte väl julgranen välta lite, men mänskor är snabba då det riktigt gäller faktiskt =)

På julafton var det en hel hög med paket som delades ut, och jag fick faktiskt oxå ett! Ett ben!

Under jullovet fick jag träffa igen många andra hundar! Det var skoj! En som jag var mycket tillsammans med heter Oona, men hon var så stackars liten så hon tänkte visst bli lite mos mellan varven, men roligt hade vi i alla fall, eller alltså jag i alla fall...

Men det där nyåret var inge vidare roligt...  Då var vi till Lappträsk igen. Det smällde och hade hårt ljud och det tyckte jag inte alls om. Till all lycka fick jag sitta inne nästan hela kvällen och blev omgullad, så det jämnade ut sej. Det jag däremot gillar i Lappträsk är att det finns kattmat tillgängligt ibland. Mums! Så det gör att jag sover lite dåligt där, för jag måste ju gå upp ibland o kolla om det skulle finnas lite överlops kattmat... Fast min skötare Nina brukar vara så konstigt trött dessa mornar då jag sprungit o kollat kattmats-läget... Undrar varför....?

Men vad roligt det var att komma tillbaka till Kimito igen! Och att få träffa min bror Hugo! Då satte vi sprätt på omgivningen! Det var så skoj så vi kunde nog nästan inte riktigt hålla oss i skinnet!!

För en vecka sedan på tisdagen började min skolning till assistenthund igen. Det gillar jag. Jag får vara i träningsklassen och göra saker o ting och få mycket godis! Det ska bli spännande att se vad allt jag ska få lära mej den här våren! Allt för att bli en bra assistenthund!

Ha det så bra!
Skriver igen då jag hinner!
Heppu