Axxell

Tilläggs-ansökan

Tilläggsansökan 16.6-31.7.2014. Läs mera på www.axxell.fi/soknu

Utbildningskatalogen
Händelser
<<  Juli 14  >>
 Må  Tis  Ons  Tor  Fre  Lö  Sö 
   1  2  3  4  5  6
  7  8  910111213
14151617181920
21222324252627
28293031   

Axxell bloggar

Tags >> Media

I de flesta fall blir man grävande journalist genom att man börjar gräva. Det kräver ofta ett eget engagemang. Det finns få redaktioner som har en egen grävandegrupp. En av de tidningar som har en grävande grupp är Helsingborgs dagblad i Sverige. Åsa Nicander är arbetsledare för grävnavet vid tidningen och ordförande för föreningen "gräv", en intresseorganisation för svenska grävande journalister som arbetar utgående ifrån devisen: "gräv där du står". Det finns alltid saker som man kan undersöka oavsett var man befinner sig anser Åsa.

Alla kan gräva men många är rädda för att börja gräva eller saknar stöd för sitt arbete från omgivningen. Det kan därför vara en bra idé att arbeta i en grupp som kan stöda och hjälpa varandra. Man kan också vända sig till redan etablerade grävande journalister för råd och tips. De flesta hjälper gärna till om de har möjlighet. Man skall ju inte se andra som konkurrenter utan som kolleger anser Åsa.

Sedan radar hon upp exempel efter exempel vad små tidningar har gjort med små resurser. Det är få förunnade att kunna gräva på heltid men det går också att göra på deltid. Man kan på sidan om sitt ordinariearbete gräva lite åt gången. Eftersom det är tidsödande att gräva så kan detta vara en bra idé om man inte har resurser. Problem som man gräver i försvinner ju i allmänhet inte sådär bara så man kan ofta ta god tid på sig och man har alltid en stund här och där som man kan utnyttja för grävande.

Man skall ju utgå ifrån att göra en bra research och att kolla sina källor noggrant men ibland kommer deadlinen emot och då kanske man får publicera det man kan. Detta till trots är det viktigt att man har bevis och belägg för det man publicerar. Ofta kan man genom tidig publicering få nya tips och vinklingar på den aktuella problematiken. Då gäller det istället att satsa på att följa upp fallet.

Om man har små resurser så kan det också vara värt att fundera på samarbete med andra journalister på andra tidningar eller etermedia. Det finns exempel där tidning, radio och tv har samarbetat med att publicera samma historia på olika plattformar samtidigt. Media världen håller på att förändras på ett sånt sätt att det inte längre handlar om konkurrens mellan medierna utan om att få fram fakta menar Åsa. I och med att bloggandet fått ett fotfäste händelser och skeenden snabbt förmedlas av i princip vem som helst. Då blir behovet av djupare reportage från dem som arbetar med media professionellt allt större. När allt finns tillgängligt på Internet varför skall man betala för att få information. I djuplodande artiklar och tv-program kan man förmedla det som inte kommer fram i en blogg i form av bakgrundsinformation och bevisföring. Det är med andra ord bra business att syssla med grävande journalistik menar Åsa. På Helsingborgs dagblad kompletterar man ibland sina tidningsartiklar med webb tv inslag.

Det behöver inte handla om internationella mutskandaler för att det skall vara intressant utan det finns missförhållanden över allt. Det finns alltid de som försöker utnyttja systemen till sin egen fördel.

Men hur är det med grävande journalistikens framtid. Under paneldiskussionen kom det fram att det inte finns färdiga resurser för grävande journalistik på till exempel HBL och att tidningsvärlden anser sig konkurrera med tv. För den som verkligen vill gräva så skall möjligheterna naturligtvis ges men det är fast i redaktören själv att ta första steget. Alla höll dock med om att grävande journalistik i princip är en bra affär men att man inte skall förvänta sig att den röda mattan rullas ut framför en om man vill börja gräva. Nils Hansson uppmuntrade åhörarna att bara börja gräva eftersom ingen redaktionschef kommer att säga nej till en bra artikel eller ett bra tv program. Intresset för djupa väl grundade reportage, avslöjanden och dokumentärer finns men det är fast i var och en att aktivera sig själva.

Länkar: 

Helsingborgsdagblad: http://hd.se/

Föreningen grävand journalister: http://www.fgj.se/

 

  Ett 40-tal personer från Axxell City, Yrkeshögskolan Novia, Arcada och mediebranschen deltog i filmvisningen och föreläsningen med den kanadensiska dokumentärfilmaren Peter Wintonick på Axxell City onsdagen den 21 januari 2009.

  

Före föreläsningen visade Peter sin senaste dokumentär "PilgrIMAGE" som han gjort tillsammans med sin mediestuderande dotter. I filmen reser de runt till platser som har varit viktiga genom filmens och konstens historia för att försöka hitta en gemensam nämnare. Det handlar om hur vi bör vara medvetna om vår historia för att gå framåt. Morgondagens dokumentärer kan vara en blandning mellan konst och verklighet. Filmen som konstform är under ständig förändring och har alltid varit det. Idag är inte tekniken hindret utan fantasin. "PilgrIMAGE" är en personlig ganska lätt film om vad det är som har påverkat och inspirerat Peter genom hans konstnärskap som dokumentärfilmare och vad som har påverkat hans dotter. I slutändan så är det viktigt att inse att man skall ta varken sig själv eller sin konst på för stort allvar.

Genom föreläsningen efter filmvisningen förklarade Peter om hur han ser på dokumentärfilmen som ett globalt medium. Att vi som människor styrs av vår kultur och våra myter. En del av dessa myter är universella och det är det som göra att en till synes lokal liten dokumentärfilm kan intresserad många människor på en global skala. Om ämnet eller personerna i filmen kan beröra andra människor på det universella planet så har man en film som kan fungera internationellt.

Peter poängterade också att man som dokumentärfilmare skall ta vara på och odla det man är besatt av. Mycket handlar det om att man brinner för sin idé för att få den gjord. Ofta är idéerna enkla men gäller att få upp ögonen för dem, att inse vad som kan bli en bra film. Inspirationen kan komma från tidningar, Internet eller från vad man upplever i livet. Tekniken är idag tillgänglig för de flesta så det är inte där hindret för en kreativ och bra film finns.

Peters vision om framtiden är att den traditionella tv:ns tid är förbi om ca 5 år. Dokumentärfilmen är på väg bort från de traditionella distributionskanalerna som tv och eventuellt DVD. Det blir allt mera frågan om "on demand", att se vad man vill när man vill via Internet. Att göra sina filmer tillgängliga för gratis för att få ekonomiskt stöd från privat personer och organisationer för att finansiera sin nästa film. Att livet som dokumentärfilmare inte är lätt kom också fram. Det handlar om en livsstil menar Peter.

Två dokumentärfilmer från Axxell City visas på Ekenäs filmfestival lördagen den 24.1. "Kärlekens Martyrer" visas kl.13.30 och därefter finns det möjlighet att se "Mardröm" kl.14.00. Båda filmerna visas på Kulturhuset Karelia i Ekenäs. Regissören för "Mardröm" Nils-Erik Ekblom kommer att finnas på plats vid visningen.

Länk till Ekenäs filmfestivals hemsida: http://ekenasfilmfest.blogspot.com/

 

Jag snubblade här om dagen över en väldigt informativ text som rakt på sak beskriver de klichéer som alltför ofta förekommer i studentfilmer. Läs och begrunda texten på Ryan Patrick O'Haras blogg!

Internet är idag en global distributions kanal för dokumentärer. Många filmer laddas upp av användare och är därmed olagliga men det finns också dokumentärer som görs speciellt med tanke på en Internet distribution. Det är alltid värt att vara kritisk när man ser på dokumentärer och ingenstans är detta viktigare än på Internet. Internet är tillgänglig för alla och är en global kanal.

Det finns dokumentärfilms projekt som har en festival version, en tv version och en Internet version av sin film som till exempel I.O.U.S.A http://www.iousathemovie.com/

Andra filmer görs speciellt med tanke på en distribution via Internet som Zeitgeist. http://www.zeitgeistmovie.com/ eller loose change 911 http://www.loosechange911.com/ Båda dessa projekt är mycket kritiska mot det amerikanska samhället. De riktar sig framför allt till en amerikansk publik men eftersom innehållet är kontroversiellt så är Internet ett sätt att nå sin publik.

Internet har också skapat nya konstformer genom att man idag lätt kan klippa om ett redan existerande videomaterial som man hittar på internet. Detta material är ofta skyddat av upphovsrätten vilket gör det till en olaglig aktivitet. Vinnaren av publik priset vid IDFA var en film som handlar om detta och använder sig av redan existerande material som de sedan klippt och satt effekter på för att skapa en ny helhet http://opensourcecinema.org/. En annan film om upphovsrätt som finns att se på Internet är "Steal this film" http://www.moviesfoundonline.com/steal_this_film.php .

På gott och ont så är Internet här. Det är en plattform som är öppen och tillgänglig för alla så att få ut en film till omvärlden är idag inte något problem. De traditionella tv kanalerna har också insett detta och därför finns det Internet version av YLE http://areena.yle.fi/ eller så kan man se dokumentärer på Sveriges televisions motsvarighet som de kallar för play http://www.svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=37591 . Här är utbudet det samma som på tv med den skillnaden att du kan se programmen när du vill. Något som en småbarnsförälder som jag uppskattar. Idag ser jag mest dokumentärer på det här sättet. För internationella dokumentärer så finns http://www.moviesfoundonline.com/documentaries.php . Det finns också dokumentärer på http://www.youtube.com/ men de är inte helt lätta att hitta.

Att man idag bör skapa en webb sida i samband med den film man gör börjar internationellt sett vara en självklarhet. Vill jag veta mera om en film så är det via Internet som jag får den informationen. Ibland sätter producenterna själv ut hela filmen men allt som oftast består innehållet av trailer, bakgrundsmaterial, stillbilder, animationer och eventuellt intervjuer. Det finns också de producenter som gör en kort trailer och skapar en hemsida för ett projekt som ännu inte är färdigt för att den vägen kunna få finansiering för att färdigställa projektet.

Internet som ett alternativ för distribution blir viktigare när de traditionella tv bolagen tappar mark. Allt fler i synnerhet unga människor söker efter en aktivare kanal för att tillfredställa sitt mediebehov och Internet är ett sådant. När en av våra studerande via facebook gjorde reklam för att hans film skulle visas på tv var en av kommentarerna "vem har tv nuförtiden?". Detta belyser situationen ganska bra. Unga människor vill se på det de vill se när de vill se det och inte när det kommer på tv.  

 

 

det som mest har inspirerat mig pa idfa ar nog mojligheten att kombinera dokumentar och internet. forst lyssnade vi pa en forelasning om tva olika projekt, kolla in dom pa "opensourcemedia" och "gaza/sderot"!

open source media ar internet sidor gjorda for att kollektivt och glogalt kunna gora dokumentar. vi sag ett exempel, "RIP a remix manifesto", som vid det skedet var var allas favoritfilm. den behandlade ett amne som later trakigt, copyright, men var den livligaste filmen anda! den handlade ocksa om en musiker, Girl Talk, som gor musik genom att anvanda samples av andra manniskors musik. ar det ratt att tva stora foretag ager nastan alla ratter i usa? varfor ager inte artisterna sjalva rattigheterna? varfor kan man inte anvanda delar av andras konst for att gora nagot nytt?

i filmen finns delar som manniskor runt varlden editerat genom deras websidor. filmen finns ocksa dar och ar menad att leva vidare! vem som helst far ga pa deras sidor och andra filmen som de vill!

andra webdokumentaren som presenterades och som jag sag pa en visning var gaza/sderot. den ar gjord av proffessionella typer men for internetaskadare. i femtio dagars tid ar tva team o filmar korta 2minuters snuttar i bade gaza och sderot, som ar en liten by pa andra sidan gransen.

sidorna ar intressanta och innovativa! i alla fall jag har fatt en massa nya ideer via att komma i kontakt med de har projekten!

 

varfor ar alla dokumentarer sa  deprimerande? ar dokumentarfilmare en konstig grupp hyperallvarliga manniskor som bara ser de daliga sidorna av varlden?

jag har i alla fall blivit riktigt mentalt ostabil av alla supertunga filmer jag sett. kan inte ens sova pa natterna nar barnsoldater, torterade munkar o en undergaende varld folfoljer mig.

som tur steg jag upp tidigt en dag for att koa till den slutsalda "a complete history of my sexual failures".  den handlar om en irlandsk kille som borjade undra over varfor alla hans flickvanner dumpar honom. han tar kontakt med dem for att intervjua dem om amnet. samtidigt kommer hans impotens-problem fram. hela filmen ar en komsik ruljans med sexterapeuter och psykotiska ex.

publiken skrattade igenom sa gott som hela filmen, anda sade regissoren att det varit ett riktigt svart jobb att ga igenom alla greijer, speciellt framfor en kamera, och kunna medge for sig sjalv och hela varlden de problem han har. men att det anda varit ett terapeutiskt projekt med positiva resultat!

jag rekommenderar hjartligt!  

 

 nu ar jag djupt deprimerad. sag igar kvall "episode 3- enjoy poverty". regissoren akte till kongo for tva ar och kom hem med material som i alla fall paverkade mig haftigt. hans film har blivit ett av huvud samtalsamnena har pa festivalen. en del tycker att hans film inte alls ar en dokumentar utan mera en konstfilm. greijen ar den att regissoren akte ivag for att ta reda pa vart alla valgorenhetspengar forsvinner, varfor koncentreras den pa de orter var alla resurser finns och ar den overhuvudtaget menad att forandra forhallandena i afrika. hans resultat var valdigt negativa. i borjan forsoker han hjalpa befolkningen att lara sig att bli starkare. till exempel forsoker han lara nagra killar att ta fotografier som de kan salja till pressen. han raknar ut med killarna att de kan tjana 1000 ganger mera pengar om de istallet for att fotografera fester o brollop, fotograferar undernarda barn, valdtagna kvinnor och doda kroppar. de forsoker, men de vita gar inte med pa att lata invanarna fa del av de pengarna. man skall ju ha presskort o fotoutbildning for att kunna gora det... regissoren visar ocksa hur fattiga arbetarna ar pa plantagen som ar drivna av de vita, hur hart arbetet ar for guldgravarna och hur liten andel befolkningen far av alla resurser som finns i deras land. inte ens bildmaterialet av deras fattigdom far dom del av... regissoren bestammer sig for att bygga en flotta med stora neonbokstaver "enjoy poverty please" for han anser att det inte finns nagot hopp for afrika att bli rikt. han sager at dem att de maste vanja sig vid fattigdom o forsoka njuta av livet anda.

i QnA efterat fortsatte han pa samma satt. han ville inte svara pa fragor som gallde vart pengarna fran filmen gar eller hur han paverkat de han filmat.  han sade att han inte vill ge nagon av oss mojligheten att ga ut ur salen o kanna oss bra. for det ar vart allas fel att afrika ar sa fattigt som det ar. det ar vi som inte ar villiga att ens betala nagra euro mer for kaffet vi dricker for att ge dem ett battre liv...

jag kande mig inte i alla fall bra nar jag gick darifran.....

I handboken för vår bloggkamera hittar vi följande varning. Den kan vara bra att lägga på minnet för att skona tittarna...

:)


 

 

+ nagra forelasningar.

klimatforandringen har varit mycket framme. fran manga olika synvinklar. forsta filmen vi sag "the age of stupid",  var typ en science fiction, varlden gar under pga manniskan dokumentar. den var en val gjord fragmentarisk film som var ihopbunden pa ett innovativt satt. den var satt i framtiden och en skadespelare spelade en mannsika fran 2055 nar varlden holl pa att ga under.

en annan film om samma amne var "not evil just wrong". som handlade om samma amne, men fran en helt annan synvinkel. den forsokte bevisa att jordklotet inte haller pa att varmas upp. och att naturvannerna redan har gjort tillrackligt mycket illa genom att en gang i tiderna forbjuda anvandningen av DDT, som kortsiktigt sett har okat dodligheten i afrika pga malaria. personligen blev jag valdigt stord pa filmen. for det forsta forstar jag inte varfor dra paralleller mellan DDT och global uppvarmning. regissorerna forsokte uppmuntra folk att fortsatta konsumera allt dom bara kan fa tag pa, for att annars kommer stackars mellanklass amerikanare  inte att kunna leva ut sin lilla amerikanska drom med stora bilar o hus o overflod av mat. filmen papekade dock en del viktiga saker ocksa. den tog fram faktafel i al gores film "an inconvinient truth" och hade alldeles ratt i att man inte far skramma manniskor med kommande naturkatastrofer for att andra pa deras beteende.

min favorit bland klimatforandringsfilmerna hittills ar "fuel" som handlar om regissoren sjalv som kampat for biodiesel sa gott som hela sitt liv. forutom att vara en underhallande film med en bra formad val, behandlade den ett viktigt amne. dessutom berattar den inte at oss bara felena i vart beteende, den gav ocksa intressant fakta om amnet och gav till och med ett alternativ pa vart nuvarande beroende av olja. tummen upp av mig! forsta klimatfilmen som jag blev glad av!